proffsbloggar-johann

Har fått "jobb" som "lokalbloggare" på Uppsalatidningens nystartade "sajt". Citationstecken i överflöd, men det behövs ibland...

Måste leverera första texten på onsdag, så jag försöker hitta på nåt att skriva som anknyter till det fantastiska Flogsta. Inte det lättaste , då jag är relativt nyinflyttad, och Flogsta enbart består av hus och ett (i och för sig fantastiskt fint) ICA. Eller finns det "en annan sida av Flogsta"?. Kanske till och med "den riktiga sidan"? I så fall ska jag försöka snoka reda på den . Kanske knacka på hos grannar, fråga hur dom har det egentligen, om vad som döljer sig bakom ICA och den alldagliga fasaden. Droger , mord , ond bråd - motherfucking - död? Vi får se, nånting blir det onekligen.

Ska ner och försöka lösa mitt e-legitimation problem. Det är ett jävla skit det där med e-legitimationer och internetbanker och alltihopa. Önskar jag var äldre så jag kunde säga att "det var bättre förr", och det är förmodligen sant så jag säger det ändå.

Det var bättre förr!

låt barnen komma till mig

Varför ser alla flickor i det tyska damlandslaget i fotboll ut som pojkar?
Var dagens undran, innan jag slentrade mig ner till Ungdomens Hus, märkbart sliten i huvud och kropp efter en gårdag av hårt arbete i fabriken.

Nåväl, jag läste en "saga" där på en poesikväll och det var superbt. Sen repa och bli kvar för länge med A och prata om sånt vi alltid pratar om. Tryggt och bra.

I övrigt: oklart.

Pussgonatt

lite jobbigt nu

So I've been hanging out down by the train's depot.
No, I don't ride.
I just sit and watch the people there.
And they remind me of wind up cars in motion.
The way they spin and turn and jockey for positions.
And I want to scream out that it all is nonsense.
All your life's one track,
can't they see it's pointless?
But just then, my knees
give under me.
My head feels weak
and suddenly
it's clear to see
it's not them but me,
who has lost my self-identity.
As I hide behind
these books I read,
while scribbling
my poetry,
like art could save a wretch like me,
with some ideal ideology
that no one could hope to achieve.
And I am never real;
it is just a sketch in me.
And everything I made is trite
and cheap
and a waste
of paint,
of tape,
of time.

ge mig i alla fall lite dekadens

blue films flicker
hands of a stranger
getting to know you
and i getting to like you

Är på mitt mest Per Hagman-ska humör!

on your mamas porch

Köket i hennes lägenhet är kliniskt rent. Det är minitiös städning varje fredag. Fast det är inte hennes kök, utan hennes föräldrars. Hon vet inte hur hennes kök skulle sett ut, men förmodligen inte som det här. Rent stål och kakel, knivar mot magneter, en gul fruktskål med ett päron och två äpplen av plast. En fräschet som är så fräsch att den symboliserar ett kontrollbehov utom all kontroll .
Fast det är nog bara hon som tänker så, en främling eller en vän med för den delen skulle nog inte reflektera särskilt mycket över det. Det fräscha, kliniska är det som gör så ont i henne. Det dyra porslinet som inte får tappas i golvet , inte får gå sönder.

Hold on to your dreams

Hej mina barn, har sagt upp mig från telefonförsäljningen. Synd på kvalitetskalsongerna men skönt för mitt psyke. Jobbade för Manpower i förrgår natt (?), på fabrik. Det var stenhårt, och svettigt men gött på nåt oklart sätt. En del pengar i alla fall. Igår tog jag en riktig fabriksarbetarfylla , eller inte riktigt kanske, var på omanliga Orange och hade faktiskt kul. Sambo F (som älskar chips) vann en påse chips för att vi "maxade" mest på dansgolvet. Surrealistiskt och mycket kul. Har väldigt bra och fina vänner, när de (och jag) vill.

How come you only call me when you're feeling depressed?

Gudars skymning vad Vauxhall & I är fantastisk. Nu ska jag till Lidl, fyfan vad gott.

Sammanf.

Broder Daniel, bandet jag älskar längst av alla band( tror jag ) gjorde sin sista spelning någonsin. Jag var inte där, det grämer mig enormt. I vår lilla stad hade vi reggaefestival istället, en orgie i lera, hasch och underliga djur som bor i underliga hår. Där var jag inte heller. Jag bara repade och repade tills det blev musik av oljuden. Allt som allt en lyckad helg.

Gick en lång promenad med E igår. Regnet kom då och då, men vi hade träd att sitta under när skurarna kom. Lite som i en film, var det allt.
Idag börjar jag sälja kalsonger igen. Men bara i två veckor. Sen börjar skolan. En tjen från skolan ringde mig igår för att "önska mig välkommen till Uppsala", men eftersom jag bott i Uppsala med omnejd hela mitt liv så fick jag lov, eller jag kände mig tvungen att glatt berätta det för den trevliga tjejen. "Jaha" sa hon och önskade mig istället "välkommen till universitetet" men eftersom jag redan pluggat på universitetet så fick jag lov, eller jag kände mig tvungen att glatt berätta även det för henne. Då önskade hon mig välkommen till lärarprogrammet. Skam den som ger sig.

Gott så. Längtar.

Emma

Emma tvingar mig att blogga. Allt det här är hennes fel. Alltså, med blogg och det. Hade aldrig klarat det här utan henne ! (?)

Ikväll firar vi Johanna som fyller 20. Hurra! Hurra! för henne

Forever

I never ask for help
Because I know there’s none to get
One thing I’ve learned
Never never never give up

I get frightened, just like you

Texmex kyckling smakade inte så mycket texmex som väntat men jag och C tryckte i oss den med stor aptit ändå. Min sallad blev också riktigt god, även om jag överanvände vinägern som vanligt. Sisters Of Mercy är världens bästa band. Jag är så liten på jorden , jag vill förändra allt, framförallt vill jag göra så att alla jag tycker om mår bra. Nu ska jag skriva vidare på boken om oss.

Bärs

Några öl och Basel - IFK Göteborg blev plötsligt till diskutera gudstro (svinfull), i ett rökrum någonstans i vår lilla stad. Så kan det gå. Hade förmodligen trevligt i alla fall. Att vara full och sedan cykla hem och vakna och inte vara full längre , utan helt plötsligt vara i sin lägenhet med datorn på magen och må illa är inte alls lika kul som när man var sexton. Kanske för att man då bodde hos sin mor och far som gjorde god söndagmiddag och kaffe efter det.
Lättare att inte sjunka in bakfylledepp deluxe på den tiden.

Det är fan inte synd om mig. Ikväll kommer C hit. Jag vill se det absolut bästa tv-serieavsnittet någonsin , alla kategorier med honom. Jag talar givetvis om M*A*S*H avsnittet "The Interview".

Förresten så regnar det som fan. Rätt åt rastahomofoberna som invaderar vår lilla stad.

2 drunk 2 dream

morning maniac music

Börja dagen med Damien Rice och kaffe. Inte helt fel. Målet för dagen är att den ska vara aningen med händelserik än gårdagen, åtminstonde. Helst väldigt mycket mer händelserik. Får se hur det blir med den saken. Ska hursomhaver ringa och försöka fixa jobb för resten av sommaren. Vill att terminen ska börja nu. Är så himla utled på sommar och slacker-öl-röka-på-balkongen livet!

On a brighter note så verkar förkylningen känt sig hotad av mitt långa bad igår och flytt sin kos, hals över huvud. Skönt.
Nu ska jag "tagga till" inför Sveriges damfotbollsmatch i EM. Känns lagom intressant för en lagom intressant kille som jag.

Förresten så ringde J igår. Jag blev och glad och vi ska ses snart. Det känns jättekul, det var alldeles alldeles för länge sedan.

Poff

Summer of 69

Världens segdag. Inte rört mig sen lunch. Förkylning pockar på uppmärksamhet.
Ska försöka döda den med ett långt bad lite senare. Har inte riktigt tid att vara förkyld. Eller det har jag ju egentligen, men jag VILL inte vara förkyld.

Sitter och kollar folks bilddagböker med sjukligt, obehagligt intresse. Det är bilder från Valborgsfiranden 2005 , 06 , 07. Leende och skrattande vänner , nuvarande och före detta. Kan inte hjälpa att undra var jag var då bilderna togs, varför jag inte kunde vara där , varför jag var i mig själv , fokuserandes på allt det dåliga i mig, springandes i ett jävla ekorrhjul av mer eller mindre uppdiktad svärta och depression. Det är underligt hur lite jag minns från gymnasiet. Men jag tror att jag då hade sett den här förkylningen som en välkommen gåva från ovan. Den hade inneburit att jag sluppit skolan och människorna där, sluppit leva det där livet som jag inte vara kapabel till att tillåta mig leva. Och om det nu var så , så betyder det att jag mår bättre nu. Jag har kort tvättat hår, jag är trevlig , jag längtar efter andra saker än fylla, jag har så många som jag tycker om. Vem vet , kanske jag snart blir riktigt riktigt lycklig.

Det här blev ett sissy inlägg.

R.E.M på stereon, storstädning genomförd, litet illamående.
En inte helt oäven start på dagen. Längtar lite tillbaka till Emmaboda.
Längtar till terminstarten. Längtar efter E och J.

De flesta som bloggar skriver otroligt långa inlägg och kommer med nya uppslag var och varannan timme. Obehagligt hur mycket ord det finns i folk.
Ord missbrukas ibland , det är farligt. De kastas ut som oriktade projektiler mot allt och andra. Ord kan också vara tröst, borde vara.

Nog med ord nu. Kram

Ljuset i ditt liv

Det blev 0-0, i iskallt regn. Ska skjuta Johan P för den där missen. Härligt med det sedvanliga sällskapet A , O och H ändå. Nog om de blåsvarta.
Repade efter, det går mycket bra nu. Gick efter det till Terassen med André. Första gången jag var där. Det var kliniskt inrett och dyrt. Men trevligt att dricka två snabba och prata porr och skivinspelning.

Sambo F var vaken, vi tog en cigg och efter det,nyss gick han och la sig. Imorgon ska vi storstäda. Får se vad det innebär. Efter det så hoppas jag på att få träffa E . Vet inte om hon jobbar. Det här börjar låta som Noréns dagbok typ. Nån kallade det en 2000 sidor lång kuk. Hoppas ingen uppfattar den här dagboken så, om nu någon läser de n.

Några saker förblir desamma.
God natt kamrater.

Lycka

Sambo F har Jakob Hellman.. och stor havet på CD i perfekt skick. Spelade sönder skivan (bokstavligt talat) när jag var typ 12. Vilken glädje att hitta den nyss och minnas. Den är helt underbar. Så himla längesen jag lyssnade på nåt så sjävklart genialt.

"Dt finns ingen vackrare än du
i din vanliga tröja
och i ditt våta hår"

Nu drar jag ner på stan, träffa Oskar. Sen ska vi fan vinna!

IKS

Klockan sju ikväll spelar Sirius årets viktigaste match. Förlust och jag tappar allt hopp om att de ska hänga kvar. Ont i magen, kanske av ovan nämnda anledning eller annan, svårt att komma på vad det i så fall skulle vara. (Kanske berget av disk om tornar upp sig i köket).

Hemkommen från Emmaboda igår. Var fantastiskt till stora delar, min första "riktiga" festival. Tjugo år gammal, kände mig nästan hela tiden som en av alla andra, en del av och så vidare.

. Börjar blogga idag, eller lägger ut min dagbok till allmän beskådan. Av samma anledning som alla andra.

Nu, kaffe.