mål på returen

En torsdag, med allt vad det innebär. Vad FAN innebär det. Vara bakfull så in i norden, försöka blogga (det här!), trixa med låttexter, känna sig riktigt genomusel på allt. Vill ha bekräftelse i en stor glasskål (glass-skål eller glas-skål???), sleva i mig skiten, "leva det vilda, fria livet igen". Som om jag någonsin gjort det.

Min enda chans är att sätta bolljäveln på returen.
För att använda en gammal sliten klyscha.

skynda att älska

Bra helg. Stor kväll i repan i fredags, trots människornas eventuella svettdoft. Hade min VFU (praktik) veckan som var. Stortrivdes. Tror på Gud som ett barn tror på Gud. Är rädd som en vuxen är rädd.

BKÖ säger det som vanligt bäst.

en torr

livlös mark

och vad hade du väntat dej

här växer ingenting

bara tistlar sly och ogräs

om jag stannar till

och sätter mina tankar i jord

kommer någon att gå förbi nästa år

och se ut över ett fält

där blåklockor och prästkragar

sjunger för varandra

samma människa

kommer att sitta ute en natt

och rulla en cigarett under stjärnhimlen

lyfta sitt glas

mot den gnistrande minneslunden över alla

som levt på den här jorden

och för en kort stund

inte känna sig mindre ensam och övergiven

men mer betydelsefullt

mer värdefullt ensam och över­given

kom

Kom ska vi tycka om varandra.

Jag lever på många sätt en lögn. På andra sätt mer sant än nånsin.
På ett helt annat och sannare sätt gör det mig detsamma.




Ska väl försöka blogga igång igen nu. Har varit inne i en svacka, eller nåt.
Möcke bra.

Regnet

Regnet punktmarkerar asfalten, gråter åt oss, försöker berätta för oss att det är okej,
att vi inte har något att skämmas över.

Regnet är ärligt, liksom trädet och solen och förhoppningsvis din hand, en gång i min hand.

Regnet bär på historier, det måste man förstå, för att kunna leva.
Det finns ingenting att hämnas på.