Regnet punktmarkerar asfalten, gråter åt oss, försöker berätta för oss att det är okej,
att vi inte har något att skämmas över.
Regnet är ärligt, liksom trädet och solen och förhoppningsvis din hand, en gång i min hand.
Regnet bär på historier, det måste man förstå, för att kunna leva.
Det finns ingenting att hämnas på.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hallå här var det dåligt med uppdatering! :(
Skicka en kommentar