gahhahahahahahgah

Hur kan man vara så himla ung, och snygg och välklädd och vara pissfull och göra bort sig som fan men ändå på nåt sätt aldrig råka illa ut, alltid landa på benen, alltid vara skön och ironisk. Kär. Helvete.

november rain

the clouds aren't crying
they look down on me
who would wait a million years for your return
turn turn turn


Nu: kyckling.

Bloggföljetong 3

Det finns en massa människor med planer. Som ska plugga först, och sen jobba och sen dö. Och såna som ska bli rockstjärnor, sen bli knarkare och sen dö. Sen finns det såna som har massa vackra planer, men får cancer eller aids och dör. Eller så blir någon de trodde sig älska svartsjuk och bestämmer sig för att krossa de vackra planerna.

Hur ska man någonsin våga leva med allt det här i åtanke? Det är vad hon står och funderar på, i baren på en av stadens otaliga dansställen. Hennes två kompisar som tjatade på henne att följa med blev för fulla och åkte hem men hon känner sig inte särskilt full, bara sådär sådär full så att hon blir frånvarande och mycket fokuserad på vad hon tänker. Hon är inte ens sminkad och henne hår är kort och konstigt, varför kan hon aldrig låta det satans håret växa ut?

En kille tappar sitt ölglass på dansgolvet.
Alla stannar upp i en sekund, tittar på honom och fortsätter sedan att dansa. Han är för full för att skämmas. Han är en sån där popbandskille , en sån som går ut på ett dansställe med sitt misslyckade och missförstådda popband, står i ett hörn och ignorerar alla utom sina popbandskompisar, medan de dricker för många öl. När de blivit tillräckligt fulla släpper hämningarna och de vågar sig ut på dansgolvet där de står och skriker med i samma gamla låtar, samma låtar som de skrek med iförra helgen. Samma låtar som popbandskillar har skrikit med i sedan urminnestider.
Sen går de hem till sina popbandsflickvänner som väntar uppe, uttråkade och söta. Det är fruktansvärt.

Där tar hennes fantasi slut, eller så vill hon inte tänka mer på popbandskillarna.
Hon beställer en drink som hon inte vet vad den innehåller, men som hon känner igen namnet på, tittar på den snygga feminina killen som dansar, som har dansat oavbrutet hela kvällen.
Hennes blick fastnar vid honom och hans koncentrerade ögon. Deras blickar möts i ett par sekunder och han ler och hon ska precis le tillbaka när det dyker upp en annan kille bakom honom och lägger armarna runt hans midja.
Såklart, tänker hon, lämnar sin drink i baren och går ut för att röka. När hon tänder cigaretten slås hon av det underliga i att röka, det underliga i att inhalera gift genom att suga på ihoprullat papper.
Hon röker och ler åt att hon inte har några vackra planer, hon ler åt att hon bara suger på en bit ihoprullat papper.

va?

Religion handlar väl för fan inte om att skaka någons hand eller inte?

Bloggföljetong , 2

Gamla fotografier gör henne vek, orkeslös och gråtmild. Dressed for the occation i kritstrecksrandig skjorta och med datorn på magen ligger hon stilla i soffan. Ibland vill hon bara vara någon helt annanstans, blicken är vänd så långt bort att människor omkring tror att hon skämtar. Spelar efterbliven. På skoj.

Nya fotografier säger henne ingenting. Än. Hur elakt är det inte att saker och ting inte får sin mening, förrän minnet har höljt de i sin sentimentala dimma . Hur elakt är det inte att först då förstår man, hur vackert det var. Att det gröna gräset som sticktes och den varma, kladdiga solen mot huden egentligen smekte med varsam hand. Ville väl. Kunde ha blivit någonting stort.

Look into my eye, dear
Eye of the tiger

Beth

Det kunde vara skönt. Likt en sedan länge bortglömd dröm.

Bloggföljetong: del 1.

En lägenhet kan vara en fallande hiss och en sådan vill man inte stå i och än mindre leva sitt liv i. Man väljer sina hissar, de flesta gör det. De kan till och med ta trapporna om de skulle känna för det. Men inte hon, hon har aldrig fått välja, nej hon bara hamnade här och har sen dess inte rört sig ur fläcken.

Hon föddes här, storken släppte ner henne i ett litet bylte. För inte kan väl hennes sorgliga skuggvarelser till föräldrar ha ansträngt sig fysiskt, än mindre knullat passionerat för att få fram ett barn? Hon for ner genom skorstenen, ner i den fallande vindsvåningen med den dyra skinnsoffan i vardagsrummet, de där sylvassa knivarna i köket. Samt allt det där andra som hon hatar med en sådan väl dold intensitet. Hatar så som bara instängda flickor i övre tonåren kan hata.

...

Det unga moderna paret äter sina sallader. Som i trans. ”Baby, can’t you hear me calling, I’m in trance” sjunger Scorpions på radiosporten.

Varannan vecka

Varannan vecka-blogg. Det är vad det här blivit. Vi får se om det fortsätter så, eller om jag får en knäpp och på patenterat Birro-manér och börjar spotta ur mig skamlös reklam för mig själv var dag.

Idag är det hur som helst andra advent, lägenheten är sjukt ofräsch och jag förlorar alla matcher på FM 08. Men jag andas, och har fortfarande inte slutat lyssna på Frida Hyvönen. Var även på hennes fantastiska konsert i tisdags. Det var bland det finaste jag sett på en scen. På tal om fantastiska konserter det så spelade på ett hak på söder i fredags, kändes bra och jobbigt på samma gång, som vanligt.

Jag undrar om du vet att jag rörde vid dig med min hjärna, under hela kvällen.
If they do exist, the angels are weeping.

Att växa upp och att inte göra det

Alla dessa ord
Inte visste jag
Att det här
Var allt de hade
Att ge

"Some of these days, You'll miss me honey"

The dark powers, the mayflowers
The roads on which we travel
How he told me no and how my young heart broke
And how a cold new world unravelled

enemy within

Det går rakt in i hjärtat, det går inte att inte bli tårögd eller åtminstonde få tårar i halsen. Det är så skört, mäktigt, storslaget och litet på samma gång. Kort och gott; fantastiskt. Jag pratar givetvis om Frida Hyvönen och hennes senaste skiva Silence is Wild. Bara den titeln gör den ju för övrigt till årets skiva. Ladda hem för fa-an!

nightmares

Är hemma hos E. Hon är i Stockholm. Jag sov till klockan 16 efter att hon åkt vid tolv.
Jag är snart 21. Vi kan slå sönder några timmar ihop.

Jag Vill Våga

lilla döden

Det finns en sajt där man kan betala pengar för att se människors ansikten när de får orgasm.

Människor har filmat sina ansikten precis innan, när, och efter de kommer.
Nån form av värdig porr.

Har bara sett en gratis "preview", hehe , men det är väldigt rörande och vackert, i all sin mänsklighet. Dessutom är sajtens namn briljant. Kör hårt.

Ja.

Det händer att jag tänker på Stella och Elis. På allt det där som vi lovade varandra. På allt det där vackra som var vårt, allt det som aldrig kommer hända, inte här i alla fall. Inte i det här livet, i den här spökstaden. Och visst gör det ont, det gör ont som fan.

Vi förväntade oss så otroligt mycket av livet. Och jag skulle döda för att åtminstone du ska få det sådär. Sådär fantastiskt som det skulle bli. Jag skulle döda för att de där två barnens drömmar skulle få bli sanna. För vi var barn, briljanta och odödligt förälskade barn.

Jag skulle försvara dem och deras drömmar, gömma dem från den här cyniska jävla världen och från alla människor som lever i den, som lever på att håna och förtrycka.

it could be sweet

En sorgsen död man pratar till mig när jag sover.
Han pratar med dov röst. Om bristen på empati i världen.
Om tystnaden av tusentals kvinnor och män som pratar. Skriker.
Och ursinnigt klöser varandras armar. Och somnar.
Han antar de försöker. Antar han antar de föddes utan skuld till någon.
Eller något. Utan en aning om det som komma skulle.

mål på returen

En torsdag, med allt vad det innebär. Vad FAN innebär det. Vara bakfull så in i norden, försöka blogga (det här!), trixa med låttexter, känna sig riktigt genomusel på allt. Vill ha bekräftelse i en stor glasskål (glass-skål eller glas-skål???), sleva i mig skiten, "leva det vilda, fria livet igen". Som om jag någonsin gjort det.

Min enda chans är att sätta bolljäveln på returen.
För att använda en gammal sliten klyscha.

skynda att älska

Bra helg. Stor kväll i repan i fredags, trots människornas eventuella svettdoft. Hade min VFU (praktik) veckan som var. Stortrivdes. Tror på Gud som ett barn tror på Gud. Är rädd som en vuxen är rädd.

BKÖ säger det som vanligt bäst.

en torr

livlös mark

och vad hade du väntat dej

här växer ingenting

bara tistlar sly och ogräs

om jag stannar till

och sätter mina tankar i jord

kommer någon att gå förbi nästa år

och se ut över ett fält

där blåklockor och prästkragar

sjunger för varandra

samma människa

kommer att sitta ute en natt

och rulla en cigarett under stjärnhimlen

lyfta sitt glas

mot den gnistrande minneslunden över alla

som levt på den här jorden

och för en kort stund

inte känna sig mindre ensam och övergiven

men mer betydelsefullt

mer värdefullt ensam och över­given

kom

Kom ska vi tycka om varandra.

Jag lever på många sätt en lögn. På andra sätt mer sant än nånsin.
På ett helt annat och sannare sätt gör det mig detsamma.




Ska väl försöka blogga igång igen nu. Har varit inne i en svacka, eller nåt.
Möcke bra.

Regnet

Regnet punktmarkerar asfalten, gråter åt oss, försöker berätta för oss att det är okej,
att vi inte har något att skämmas över.

Regnet är ärligt, liksom trädet och solen och förhoppningsvis din hand, en gång i min hand.

Regnet bär på historier, det måste man förstå, för att kunna leva.
Det finns ingenting att hämnas på.

it's my own cheating heart that makes me cry

Händelser:

Bli glad över att höra en tjej med ett inte direkt vackert yttre säga jag älskar dig i till någon i telefon, vid busshållplatsen.

Gå på bussen , sitta längst bak mittemot ett snyggt par, framförallt hon är hjärtskärande snygg. Hon äter en isglass, hennes läppar.. ja. Oundvikliga tankar.

Gå av bussen, vara besviket glad och lugn, över mitt liv.

Äta kebab med J, titta på Inter - Milan, sälja böcker, känna sig rik, läsa den usla musiktidningen Groove, bestämma sig för att blogga.

säg att du älskar mig

Klockan sju ikväll, på gamla fina Grand så uppträder jag. Vad jag ska göra har jag inte bestämt än. Brukar bli bäst så. Släpp in mig i ditt liv, jag vill visa dig en massa saker jag lärt mig sen sist, en massa saker jag vill göra och jag vill göra de med dig.

Drömt att jag är fotomodell två nätter i rad. Att jag blev det bara för att hämnas. Ha ha. Den itusågade kaninen. Stod det på teven nu.

Leo

Såg just Leo för andra gången, första gången var på bio. Fyfan vad den är iskall och vidrig. Nu ser jag och A på America's got talent. Kontrasten är nästan outhärdlig.

five years

Idag är det ett år sedan, eller nu är det ett år sedan. Nästan på timmen. Blev precis informerad. Allt är annorlunda. Ingenting är annorlunda. Det är en måndag i september tjugohundraåtta och exakt ingenting står klart. Det är en grå jävla måndag och jag är kär i David Fisher i Six Feet Under. Har precis läst ut Pedagogens inre rum, den var väldigt bra och intressant.

Ska skriva mig in i (ut ur?) Johann Bernövalls inre rum, och jag ska börja nu.

Vintersemester

Vafan, vi drar till fjällen. Eller? Om jag hade en familj; alltså där jag var farsan, skulle jag dra till fjällen nu.
Fast det är väl ingen snö än där uppe? Skulle dra så fort den kom i så fall.

Bilddagboken ger en mycket uppslag och idéer. Att ta ett bad och ändå fortsätta bakfyllesvettas i samma stund som man kliver upp ger ingenting, utöver massiv ångest. Ikväll ska jag ut och dansa. Eller nåt. En bal på slottet är en bal på slottet är en bal på slottet, viskar jag som ett mantra i Uppsalas nattliv.

Puss

morgon

Lyssnar på fantastiska ABBA, och är försoven. Missade en "göra hemsida"-lektion vilket inte känns som jordens undergång.
Nu är det hursomhelst fredag, och nytt lokalblogg inlägg ligger uppe.
Min lokalblogg hittar ni här.

Nu ska jag ha en stillsam fredag.

gah

Calle Schulman skrev nyss på sin blogg att man måste uppdatera minst 6 ggr per dag för att en blogg ska kunna bli stor. Min blogg är inte stor så jag skiter i det.
Lite mer än varannan vecka ska man väl dock kunna kräva av mig.
Jobbigt bara när jag inte har nåt direkt världsomvälvande att skriva om...

Metallicas nya är riktigt bra. Har varvat den med ABBA Gold hela morgonen, perfekt mix!

/precis nu tar du på mitt hår och jag ger ifrån mig de små ljuden du känner igen och de får dig att ta bort din hand/


Sabrina Lyssna på Cardigans-covern!

bloggdöden

Ja, den har rådit ett tag nu. Skyller på skolstart och idel fotbollsmatcher. Har både spelat och tittat mycket senaste tiden. Riktigt gött är det.

Skolan känns också bra, ingen mjukstart direkt men likväl en start. Och starter har alltid varit min grej. Får se hur det går med fortsättningen den här gången. Det har nämligen aldrig varit min grej.

Annars har jag tittat mycket på Tell Me You Love Me. Mycket bra serie med sjukt mycket sex. Rekommenderas för de som har för höga ideal för porr samt gillar serier där ingen skrattar och alla mår genuint dåligt, trots överflöd av pengar och utseene. Sen har E introducerat mig till Six Feet Under. Också bra, dock vill jag inte hylla den då det är jävligt sent att komma nu, så att säga.

21 septmber börjar andra säsongen av Andra Avenyn. Längtar! Ska bli en riktig tv-serie kille nu, verkar det som. Ska därför följdaktligen sluta leva i den "verkliga" världen. Asskönt.


Adjö.

PS. Skoja. DS

proffsbloggar-johann

Har fått "jobb" som "lokalbloggare" på Uppsalatidningens nystartade "sajt". Citationstecken i överflöd, men det behövs ibland...

Måste leverera första texten på onsdag, så jag försöker hitta på nåt att skriva som anknyter till det fantastiska Flogsta. Inte det lättaste , då jag är relativt nyinflyttad, och Flogsta enbart består av hus och ett (i och för sig fantastiskt fint) ICA. Eller finns det "en annan sida av Flogsta"?. Kanske till och med "den riktiga sidan"? I så fall ska jag försöka snoka reda på den . Kanske knacka på hos grannar, fråga hur dom har det egentligen, om vad som döljer sig bakom ICA och den alldagliga fasaden. Droger , mord , ond bråd - motherfucking - död? Vi får se, nånting blir det onekligen.

Ska ner och försöka lösa mitt e-legitimation problem. Det är ett jävla skit det där med e-legitimationer och internetbanker och alltihopa. Önskar jag var äldre så jag kunde säga att "det var bättre förr", och det är förmodligen sant så jag säger det ändå.

Det var bättre förr!

låt barnen komma till mig

Varför ser alla flickor i det tyska damlandslaget i fotboll ut som pojkar?
Var dagens undran, innan jag slentrade mig ner till Ungdomens Hus, märkbart sliten i huvud och kropp efter en gårdag av hårt arbete i fabriken.

Nåväl, jag läste en "saga" där på en poesikväll och det var superbt. Sen repa och bli kvar för länge med A och prata om sånt vi alltid pratar om. Tryggt och bra.

I övrigt: oklart.

Pussgonatt

lite jobbigt nu

So I've been hanging out down by the train's depot.
No, I don't ride.
I just sit and watch the people there.
And they remind me of wind up cars in motion.
The way they spin and turn and jockey for positions.
And I want to scream out that it all is nonsense.
All your life's one track,
can't they see it's pointless?
But just then, my knees
give under me.
My head feels weak
and suddenly
it's clear to see
it's not them but me,
who has lost my self-identity.
As I hide behind
these books I read,
while scribbling
my poetry,
like art could save a wretch like me,
with some ideal ideology
that no one could hope to achieve.
And I am never real;
it is just a sketch in me.
And everything I made is trite
and cheap
and a waste
of paint,
of tape,
of time.

ge mig i alla fall lite dekadens

blue films flicker
hands of a stranger
getting to know you
and i getting to like you

Är på mitt mest Per Hagman-ska humör!

on your mamas porch

Köket i hennes lägenhet är kliniskt rent. Det är minitiös städning varje fredag. Fast det är inte hennes kök, utan hennes föräldrars. Hon vet inte hur hennes kök skulle sett ut, men förmodligen inte som det här. Rent stål och kakel, knivar mot magneter, en gul fruktskål med ett päron och två äpplen av plast. En fräschet som är så fräsch att den symboliserar ett kontrollbehov utom all kontroll .
Fast det är nog bara hon som tänker så, en främling eller en vän med för den delen skulle nog inte reflektera särskilt mycket över det. Det fräscha, kliniska är det som gör så ont i henne. Det dyra porslinet som inte får tappas i golvet , inte får gå sönder.

Hold on to your dreams

Hej mina barn, har sagt upp mig från telefonförsäljningen. Synd på kvalitetskalsongerna men skönt för mitt psyke. Jobbade för Manpower i förrgår natt (?), på fabrik. Det var stenhårt, och svettigt men gött på nåt oklart sätt. En del pengar i alla fall. Igår tog jag en riktig fabriksarbetarfylla , eller inte riktigt kanske, var på omanliga Orange och hade faktiskt kul. Sambo F (som älskar chips) vann en påse chips för att vi "maxade" mest på dansgolvet. Surrealistiskt och mycket kul. Har väldigt bra och fina vänner, när de (och jag) vill.

How come you only call me when you're feeling depressed?

Gudars skymning vad Vauxhall & I är fantastisk. Nu ska jag till Lidl, fyfan vad gott.

Sammanf.

Broder Daniel, bandet jag älskar längst av alla band( tror jag ) gjorde sin sista spelning någonsin. Jag var inte där, det grämer mig enormt. I vår lilla stad hade vi reggaefestival istället, en orgie i lera, hasch och underliga djur som bor i underliga hår. Där var jag inte heller. Jag bara repade och repade tills det blev musik av oljuden. Allt som allt en lyckad helg.

Gick en lång promenad med E igår. Regnet kom då och då, men vi hade träd att sitta under när skurarna kom. Lite som i en film, var det allt.
Idag börjar jag sälja kalsonger igen. Men bara i två veckor. Sen börjar skolan. En tjen från skolan ringde mig igår för att "önska mig välkommen till Uppsala", men eftersom jag bott i Uppsala med omnejd hela mitt liv så fick jag lov, eller jag kände mig tvungen att glatt berätta det för den trevliga tjejen. "Jaha" sa hon och önskade mig istället "välkommen till universitetet" men eftersom jag redan pluggat på universitetet så fick jag lov, eller jag kände mig tvungen att glatt berätta även det för henne. Då önskade hon mig välkommen till lärarprogrammet. Skam den som ger sig.

Gott så. Längtar.

Emma

Emma tvingar mig att blogga. Allt det här är hennes fel. Alltså, med blogg och det. Hade aldrig klarat det här utan henne ! (?)

Ikväll firar vi Johanna som fyller 20. Hurra! Hurra! för henne

Forever

I never ask for help
Because I know there’s none to get
One thing I’ve learned
Never never never give up

I get frightened, just like you

Texmex kyckling smakade inte så mycket texmex som väntat men jag och C tryckte i oss den med stor aptit ändå. Min sallad blev också riktigt god, även om jag överanvände vinägern som vanligt. Sisters Of Mercy är världens bästa band. Jag är så liten på jorden , jag vill förändra allt, framförallt vill jag göra så att alla jag tycker om mår bra. Nu ska jag skriva vidare på boken om oss.

Bärs

Några öl och Basel - IFK Göteborg blev plötsligt till diskutera gudstro (svinfull), i ett rökrum någonstans i vår lilla stad. Så kan det gå. Hade förmodligen trevligt i alla fall. Att vara full och sedan cykla hem och vakna och inte vara full längre , utan helt plötsligt vara i sin lägenhet med datorn på magen och må illa är inte alls lika kul som när man var sexton. Kanske för att man då bodde hos sin mor och far som gjorde god söndagmiddag och kaffe efter det.
Lättare att inte sjunka in bakfylledepp deluxe på den tiden.

Det är fan inte synd om mig. Ikväll kommer C hit. Jag vill se det absolut bästa tv-serieavsnittet någonsin , alla kategorier med honom. Jag talar givetvis om M*A*S*H avsnittet "The Interview".

Förresten så regnar det som fan. Rätt åt rastahomofoberna som invaderar vår lilla stad.

2 drunk 2 dream

morning maniac music

Börja dagen med Damien Rice och kaffe. Inte helt fel. Målet för dagen är att den ska vara aningen med händelserik än gårdagen, åtminstonde. Helst väldigt mycket mer händelserik. Får se hur det blir med den saken. Ska hursomhaver ringa och försöka fixa jobb för resten av sommaren. Vill att terminen ska börja nu. Är så himla utled på sommar och slacker-öl-röka-på-balkongen livet!

On a brighter note så verkar förkylningen känt sig hotad av mitt långa bad igår och flytt sin kos, hals över huvud. Skönt.
Nu ska jag "tagga till" inför Sveriges damfotbollsmatch i EM. Känns lagom intressant för en lagom intressant kille som jag.

Förresten så ringde J igår. Jag blev och glad och vi ska ses snart. Det känns jättekul, det var alldeles alldeles för länge sedan.

Poff

Summer of 69

Världens segdag. Inte rört mig sen lunch. Förkylning pockar på uppmärksamhet.
Ska försöka döda den med ett långt bad lite senare. Har inte riktigt tid att vara förkyld. Eller det har jag ju egentligen, men jag VILL inte vara förkyld.

Sitter och kollar folks bilddagböker med sjukligt, obehagligt intresse. Det är bilder från Valborgsfiranden 2005 , 06 , 07. Leende och skrattande vänner , nuvarande och före detta. Kan inte hjälpa att undra var jag var då bilderna togs, varför jag inte kunde vara där , varför jag var i mig själv , fokuserandes på allt det dåliga i mig, springandes i ett jävla ekorrhjul av mer eller mindre uppdiktad svärta och depression. Det är underligt hur lite jag minns från gymnasiet. Men jag tror att jag då hade sett den här förkylningen som en välkommen gåva från ovan. Den hade inneburit att jag sluppit skolan och människorna där, sluppit leva det där livet som jag inte vara kapabel till att tillåta mig leva. Och om det nu var så , så betyder det att jag mår bättre nu. Jag har kort tvättat hår, jag är trevlig , jag längtar efter andra saker än fylla, jag har så många som jag tycker om. Vem vet , kanske jag snart blir riktigt riktigt lycklig.

Det här blev ett sissy inlägg.

R.E.M på stereon, storstädning genomförd, litet illamående.
En inte helt oäven start på dagen. Längtar lite tillbaka till Emmaboda.
Längtar till terminstarten. Längtar efter E och J.

De flesta som bloggar skriver otroligt långa inlägg och kommer med nya uppslag var och varannan timme. Obehagligt hur mycket ord det finns i folk.
Ord missbrukas ibland , det är farligt. De kastas ut som oriktade projektiler mot allt och andra. Ord kan också vara tröst, borde vara.

Nog med ord nu. Kram

Ljuset i ditt liv

Det blev 0-0, i iskallt regn. Ska skjuta Johan P för den där missen. Härligt med det sedvanliga sällskapet A , O och H ändå. Nog om de blåsvarta.
Repade efter, det går mycket bra nu. Gick efter det till Terassen med André. Första gången jag var där. Det var kliniskt inrett och dyrt. Men trevligt att dricka två snabba och prata porr och skivinspelning.

Sambo F var vaken, vi tog en cigg och efter det,nyss gick han och la sig. Imorgon ska vi storstäda. Får se vad det innebär. Efter det så hoppas jag på att få träffa E . Vet inte om hon jobbar. Det här börjar låta som Noréns dagbok typ. Nån kallade det en 2000 sidor lång kuk. Hoppas ingen uppfattar den här dagboken så, om nu någon läser de n.

Några saker förblir desamma.
God natt kamrater.

Lycka

Sambo F har Jakob Hellman.. och stor havet på CD i perfekt skick. Spelade sönder skivan (bokstavligt talat) när jag var typ 12. Vilken glädje att hitta den nyss och minnas. Den är helt underbar. Så himla längesen jag lyssnade på nåt så sjävklart genialt.

"Dt finns ingen vackrare än du
i din vanliga tröja
och i ditt våta hår"

Nu drar jag ner på stan, träffa Oskar. Sen ska vi fan vinna!

IKS

Klockan sju ikväll spelar Sirius årets viktigaste match. Förlust och jag tappar allt hopp om att de ska hänga kvar. Ont i magen, kanske av ovan nämnda anledning eller annan, svårt att komma på vad det i så fall skulle vara. (Kanske berget av disk om tornar upp sig i köket).

Hemkommen från Emmaboda igår. Var fantastiskt till stora delar, min första "riktiga" festival. Tjugo år gammal, kände mig nästan hela tiden som en av alla andra, en del av och så vidare.

. Börjar blogga idag, eller lägger ut min dagbok till allmän beskådan. Av samma anledning som alla andra.

Nu, kaffe.